Dagfinn Høybråten

Akershus fästning i Oslo har genom århundradena varit vittne till många förändringar i Norden. De vackra byggnaderna, som i dag är kännetecken för Oslo, har varit scenen för stridigheter mellan ett flertal nordiska kungar och adelsmän.

Torsdagen den 30 mars 2017 utgjorde denna historiska plats ramen för ett möte mellan de nordiska social- och hälsoministrarna, som inte bara bekräftade det som har varit verklighet i mer än 200 år, nämligen att vi i Norden numera samarbetar istället för att slåss mot varandra. Mötet visade också att det nordiska samarbetet har gått in i en ny era där samarbetet utvecklas och stärks.

När jag tillträdde som generalsekreterare för Nordiska ministerrådet för fyra år sedan fick jag ett tydligt mandat att reformera samarbetet. Det resulterade i Nytt i Norden-reformen där de nordiska regeringarna beslutade om en rad åtgärder som syftar till att säkerställa ett mer politiskt, dynamiskt och effektivt nordiskt samarbete som är relevant för de nordiska regeringarna, medborgarna och näringslivet.

Centrala instrument i reformarbetet är de så kallade strategiska analyserna. De innebär att ber vi en respekterad nordisk person – vanligtvis en tidigare politiker eller företagsledare – komma med förslag på vad det nordiska samarbetet på ett konkret område bör fokusera på de kommande 5–10 åren. Utredaren kommer med sina rekommendationer på grundval av samtal med ett stort antal aktörer på området i fråga i alla nordiska länder.

Just hälsområdet var det första samarbetsområdet som genomförde en sådan analys. Den gjordes av den tidigare svenska socialministern Bo Könberg 2014. Sedan dess har vi genomfört analyser av samarbetet inom arbetsliv, energi och miljö. Allt med syfte att intensifiera och vitalisera det nordiska samarbetet på dessa områden.

Social- och hälsoministrarnas möte på Akershus visade att det fungerar. På mötet kunde ministrarna konstatera att vi redan är på god väg att följa upp stora delar av Könbergs rekommendationer – vilket bland annat har resulterat i nordiskt samarbete om antibiotikaresistens, högspecialiserad behandling, sällsynta diagnoser, psykiatri, social ojämlikhet inom hälsa och folkhälsa. Samtidigt beslutade ministrarna att utöka det nordiska samarbetet på läkemedelsområdet. Allt detta är ämnen som är högst relevanta för nordborna. Och områden där ett nordiskt samarbete kommer nordiska patienter till godo – i form av bättre behandling samt billigare och bättre läkemedel.

För verkligheten i Norden är ju att vi var för sig är små. Men tillsammans är vi större. Dessutom liknar vi varandra på många sätt. Därför finns det en poäng med att de nordiska hälsoministrarna och -myndigheterna utbyter erfarenheter om vad som fungerar och inte fungerar – exempelvis inom psykiatrin. Och samarbetar inom högspecialiserad behandling och sällsynta diagnoser som inträffar så sällan i enskilda nordiska länder att patientunderlaget inte är tillräckligt stort för att upprätthålla och utveckla den expertis som krävs.

Erfarenheterna från uppföljningen av Könbergrapportens rekommendationer om nordiskt hälsosamarbete är så goda att social- och hälsoministrarna på mötet i Akershus beslutade att inleda en liknande analys av det nordiska arbetet på socialområdet. För även när det gäller våra insatser för barn, socialt utsatta personer, personer med funktionsnedsättning och äldre så står vi i de nordiska länderna inför många likartade problemställningar. Även här kan vi lära av varandra och få bättre resultat tillsammans. Jag har en klar förväntan om att denna analys ska leda till en intensifiering av det nordiska samarbetet på socialområdet – precis som det har gjort på hälsoområdet.

Dagfinn Høybråten
Secretary General of the Nordic Council of Ministers