Nordisk forskning om sexuella trakasserier presenteras i ny rapport

14th of May 2020

Forskning

Nordisk forskning om sexuella trakasserier presenteras i ny rapport

Sexuella trakasserier i arbetslivet är ett stort samhällsproblem i Norden. Det visade inte minst de många metoo-uppropen under hösten 2017. Nu har nordisk kunskap om ämnet för första gången sammanställts i rapporten Sexuellt trakasserad på jobbet – en nordisk forskningsöversikt.

Rapporten redogör för aktuell kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet i Norden och identifierar vidare kunskapsbehov. Forskningsöversikten har tagits fram av Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, på uppdrag av Nordiska ministerrådet, som underlag till en nordisk forskningssatsning på området. Islands statsminister, Katrín Jakobsdóttir, ser rapporten som ett viktigt steg i arbetet mot ett jämställt samhälle, fritt från våld och trakasserier.

– Denna rapport ger en viktig överblick över de brister och luckor som finns i vår kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet. Den belyser vikten av tvärvetenskaplig forskning och fortsatt nordiskt samarbete för att sexuella trakasserier och andra former av våld mot kvinnor och flickor på arbetsplatser ska upphöra. Våldet är både orsaken till och konsekvensen av omfattande ojämställdhet, och vi har både rättsliga och moraliska skyldigheter att sätta stopp för det.

Stort behov av mer nordisk kunskap

I rapporten kartläggs hur sexuella trakasserier tar sig olika uttryck i människors arbetsliv utifrån yrken med varierande karaktär. Rapporten visar att, oavsett vilken bransch som undersöks, så är konsekvenserna av sexuella trakasserier i arbetslivet förödande både för individer och organisationer. Några vanliga konsekvenser är psykisk ohälsa, sjukskrivningar, försämrade karriärmöjligheter och belastande personalomsättning i och med uppsägningar. Malin Svensson, doktor i barn- och ungdomsvetenskap, har skrivit rapporten och pekar på behovet av tvärsektoriell kunskap.

– Sexuella trakasserier kan se olika ut beroende på yrkens karaktär, och erfarenheter kan skilja sig mellan yrkesgrupper, till exempel om kroppen är central för att utföra arbetsuppgifterna eller inte. Därför behöver vi tvärsektoriell kunskap från flera länder, som kan peka på de bredare mönstren på den nordiska arbetsmarknaden. Rapporten visar också att fokus på kön och ålder är för snävt, vi behöver kunskap om hur bland annat kön, ålder, etnicitet och hudfärg, funktionalitet och sexuell identitet samverkar med riskerna att bli sexuellt trakasserad på jobbet.

Rapporten visar att det krävs mer och fördjupad kunskap om orsaker till varför sexuella trakasserier sker och om strukturella förhållanden som bidrar till eller förhindrar förekomsten av dem, för att kunna förstå och motverka trakasserierna. Malin Svensson identifierar flera centrala kunskapsbehov, där mer forskning behövs för att vi kraftfullt ska kunna möta samhällsproblemet.

– Det finns enighet inom forskningsfältet om att mörkertalet är stort och att kvinnor, och andra utsatta grupper, av olika skäl inte rapporterar när de utsätts. Vi behöver också veta mer om förövarna, vilka de är och vad som driver dem. Det behövs även mer kunskap om vilka arbetsvillkor och anställningsvillkor som kan utgöra särskilda riskfaktorer för att bli utsatt.

Forskningsöversikten bygger på en systematisk genomgång av forskning och annan relevant litteratur från de nordiska länderna mellan åren 2014 och 2019. Läs Sexuellt trakasserad på jobbet – en nordisk forskningsöversikt.